|
Den 28 juni 2025 är en stor dag för digital tillgänglighet. För då blir EU:s nya tillgänglighetsdirektiv European Accessibility Act/EAA svensk lag. Lagen heter Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Till skillnad från lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, även känd som DOS-lagen, riktar sig denna lag till aktörer inom den privata sektorn. Specifikt de som erbjuder tjänster inom audiovisuell media (tv), e-handel, bank- och betaltjänster, och elektronisk kommunikation. Och liksom DOS-lagen ställer denna nya lag krav på undertextning och syntolkning för video som publiceras på hemsidor, i tjänster eller applikationer. Historiskt sett har undertextning och syntolkning varit nära sammankopplat med tv och bio. Men i och med DOS-lagen fick dessa tjänster en given plats på den offentligt finansierade webben. Och nu är det alltså dags för stora delar av den privata sektorn att göra samma resa. Men hur ska de privata aktörerna nå dit? I en tid då AI-teknik letat sig in i allt fler produktionsled är det naturligt att många kommer söka sig till AI för att lösa tillgängligheten. Och AI har under de senaste åren gjort stora framsteg inom undertextning. Bland annat genom taligenkänning. Men tekniken är långt ifrån perfekt. Speciellt för ett så litet språk som svenska som endast utgör en bråkdel av datan som de stora AI-modellerna är tränade på. |
Exemplen där helt automatiserad AI-textning inte räcker till har varit många: Exempelvis i SVT:s och TV4:s livesända nyhetsprogram som under året gått över till att textas enbart med AI. Något som plockats upp och debatterats i media otaliga gånger under de senaste månaderna. Vi kan dock konstatera att AI har en given plats som hjälpmedel vid produktion av undertext. Men tekniken måste användas på rätt sätt. Att fullt ut lita på att AI ska sköta textningen är inte rätt väg framåt. En människa måste fortfarande vara med i produktionen. Förinspelat material såsom webbinarier och informationsfilmer går i de flesta fall utmärkt att texta med hjälp av AI. Men då måste AI-tekniken som används vara anpassad för det svenska språket. Och verktyget måste vara utformat på ett sådant sätt att det är lätt att gå igenom och rätta AI-texten – oavsett förkunskap inom undertextning. Vi på Svensk Medietext använder förstås vårt egenutvecklade verktyg Taim för att snabba upp och underlätta textningen. Taim bygger på en AI-modell som är tränad på kvalitativ svensk data, vilket gör det särskilt bra på att hantera dialekter, personnamn och fackuttryck. Det har också ett intuitivt och lättanvänt gränssnitt som gör att alla kan använda det. Förhoppningsvis kan vi med Taim vara med och bidra till att mer video görs tillgänglig.
Jakob Erlandsson, 2025-06-25 |